Om Markusevangeliet

Markusevangeliet är den äldsta skriftliga berättelsen om Jesus från Nasaret, skriven omkring år 65 e.Kr. av en nära vän till Jesus och hans lärjunge, Petrus. Markusevangeliet ingår i Bibeln – det är den andra boken i Nya testamentet. Dess 16 händelserika kapitel avslöjar Jesu unika identitet, lära och gärningar. Evangelium betyder ”goda nyheter”, och Markus beskriver denna bok som ”de goda nyheterna om Jesus, Messias”.

Vad är evangeliet?

Bibeln lär oss att alla människor förtjänar skam och dom för våra synder. Men den goda nyheten är att Jesus dog på korset och tog på sig den dom vi förtjänar. Han uppstod från de döda på den tredje dagen för att bevisa att han har betalat för synden hos alla som litar på honom. Och när vi litar på Jesus som Herre och Frälsare, förlåter Gud oss fullständigt och för alltid. Vi får uppleva en verklig och återupprättad relation med Gud som aldrig kommer att ta slut.

Tips för läsning

Du kan bläddra i denna bok efter kapitel- och versnummer (se länkarna längst ner på sidan för att byta kapitel). Till exempel avser ”Markus 8:29” Markus kapitel 8, vers 29. Eftersom Bibeln är en gammal bok från en annan tid och plats finns det många saker som du kanske har svårt att förstå till en början. När detta händer, be om Guds hjälp och överväg att läsa boken tillsammans med en erfaren efterföljare av Jesus. Onlinekommentarer som bibleref.com kan också hjälpa dig i ditt studium.

Markus

Markus 2

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10
  11. 11
  12. 12
  13. 13
  14. 14
  15. 15
  16. 16
1Några dagar senare kom Jesus tillbaka till Kafarnaum igen, och nyheten om att han kommit hem spred sig snabbt. 2Då samlades där så mycket folk att de inte ens fick plats utanför dörren. Och han förkunnade ordet för dem.
3Då kom fyra män till honom bärande på en förlamad man. 4Men när de inte kunde tränga sig igenom folkmassan och komma fram till Jesus gjorde de hål i taket ovanför honom. Genom öppningen firade de sedan ner bädden med den förlamade. 5När Jesus såg deras tro, sa han till den förlamade: ”Min son, dina synder är förlåtna.”
6Men några skriftlärda satt där, och de tänkte i sina hjärtan: 7”Hur kan han tala på det viset och häda? Vem utom Gud kan förlåta synder?”
8Men Jesus förstod i sin ande vad de tänkte, och frågade dem: ”Varför tänker ni sådana tankar i era hjärtan? 9Vilket är lättare, att säga till den förlamade: ’Dina synder är förlåtna’, eller att säga: ’Res dig upp, ta din bädd och gå?’ ” 10”Men för att ni ska veta att Människosonen har makt att förlåta synder här på jorden,” – nu talade han till den förlamade: 11”säger jag till dig: Res dig upp, ta din bår och gå hem!”
12Då steg mannen upp, tog sin bädd och gick ut, mitt framför ögonen på de förbluffade människorna. Och man hyllade Gud och sa: ”Aldrig förr har vi sett något sådant!”
13Sedan gick Jesus längs Galileiska sjön igen, och stora folkmassor kom till honom, och han undervisade dem. 14När han gick där fick han se Levi, Alfaios son, sitta vid tullhuset. ”Kom och följ mig”, sa Jesus till honom. Och Levi reste sig och följde Jesus.
15När Jesus senare åt i hans hus, fanns där många tullindrivare och syndare som åt tillsammans med honom och hans lärjungar, för många av dem hade också börjat följa Jesus.
16Då de skriftlärda bland fariseerna såg Jesus i detta sällskap, sa de till hans lärjungar: ”Äter han verkligen med tullindrivare och syndare?” 17Men Jesus hörde det och sa till dem: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare.”
18Johannes döparens lärjungar och fariseerna fastade. Då kom några och frågade Jesus: ”Varför fastar inte dina lärjungar som Johannes lärjungar och fariseerna gör?”
19Jesus svarade: ”Bröllopsgästerna kan väl inte fasta medan brudgummen är hos dem? Nej, så länge brudgummen är tillsammans med dem kan de inte fasta. 20Men en dag ska han tas ifrån dem, och då kommer de att fasta. 21Ingen lagar ett gammalt klädesplagg med ett stycke nytt, okrympt tyg, för då krymper det nya tyget och river sönder plagget, så att hålet blir ännu större. 22Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för när vinet jäser sprängs säckarna, och allt blir förstört, både vinet och säckarna. Nej, nytt vin häller man i nya säckar.”
23En gång när det var sabbat gick Jesus och hans lärjungar genom några sädesfält, och medan de gick ryckte hans lärjungar av ax.
24Fariseerna sa då till Jesus: ”Varför gör de så där? Det där är ju inte tillåtet på sabbaten.”
25Men Jesus svarade dem: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga och inte hade något att äta? 26Han gick in i Guds hus – då var Evjatar överstepräst – och åt av skådebröden som bara prästerna får äta och delade med sig till de andra.” 27Sedan sa Jesus till dem: ”Sabbaten blev till för människans skull, och inte människan för sabbatens skull. 28Därför är Människosonen också Herre över sabbaten.”

Vart vill du gå härnäst?